söndag 7 november 2010

Terra Madre 21-25 oktober 2010

Utsikt från vårat hotellrum i Bardonecchia.

Inne på Olympiastadion, avslutningen.

Marknad som ursprungsbefolkningen hade, massor att titta på.


Den stora mässhallen.


Här registrarde vi oss


Tågresan börjar tisdagen den 19 oktober 2010 på eftermiddagen ner till Köpenhamn där vi övernattar. Jag är förkyld, har ont i halsen och är inte direkt på topp, så det börjar ju väldigt bra.
Onsdag morgon tåg från Köpenhamn till Hamburg, där vi byter tåg till München och från München nattåg till Bologna. Ingen höjdare att åka sovvagn! Vi är framme i Bologna på torsdag morgon kl 4:20, där vi är de enda som snubblar ut på perrongen, trötta och yrvakna. Vi fick lite ”frukost” som vi åt på perrongen innan vi klev på tåget till Turin. Framme i Turin strax efter kl 9 på morgonen.



Där irrade vi runt en stund innan vi hittade turistinformationen och fick en karta. Min förkylning var på topp;o)
Vi började trava mot Olympico stadion, stannade vid ett litet café och tog en fika och en macka. Det var kallt och blåsigt, ingen medelhavsvärme precis. Det tog väl ca 1 timme innan vi var framme vid stadion, fick ta några pauser efter vägen.



Olympiastadion


När vi äntligen var framme gick vi och registrerade oss, det var inte så lång kö till vår registrering. Efter ett tag träffade vi på Britt, Ebba, Ola och Christina, det var tur för Ola och Christina hade ju varit med förr. Nu började folk strömma in i alla färger och nationaliteter, det var så häftigt att se alla dessa människor på en och samma plats.


Vi gick tillsammans och intog lite lunch för vi var jättehungriga, hade inte ätit så mycket.
Det var en jättelik buffé som var framdukad, mycket vegetariskt som tur var.
Men det var nog fler vegetarianer än vi där, hi hi.

Sen började invigningen efter mycket om och men. Det var också en häftig upplevelse, en barnkör som sjöng helt fantastiskt. Tyvärr hade jag svårt att ta till mig allt för nu slog förkylningen till ordentligt. Jag tappade rösten, fick feber och mådde allmänt risigt.
Efter invigningen som varade ett par timmar så skulle alla slussas till sina hotell. Det var ca 5000 delegater från 152 länder, så snacka om logistik.


Vi bodde i Bardonecchia som ligger ca 10 mil från Turin, uppe i bergen. Resan tog 1½ timme, det var väl ganska ok, men sen stod vi säkert i kö över en timme för att kunna checka in på hotellet. Det var visst 8-10 bussar som kördes till vårat hotell. Bara 2 pers som tog emot oss, inte underligt att det tog tid. Sen skulle alla äta middag i matsalen, det var ungefär som att komma in i ett militärregemente. Inte för att jag har varit på ett sådant, men det kändes som det. En del tyckte det liknade en matsal på ett stort fängelse. Det var rent hysteriskt faktiskt. Hotellrummen var inte särskilt bekväma heller, det var fler som tyckte lika som vi.

Fredag morgon mådde jag som jag vet inte vad. Jag hade sovit dåligt trots öronproppar. Jag hade feber, ingen röst och som grädde på moset blev jag lite magsjuk också. Jag stannade på hotellet och Jan åkte själv till Turin. Han var på en del seminarier och en liten sväng in på Salon del Gusto. Vi skulle ju ha gått med ut och ätit på kvällen med andra svenska men det blev inget med det. Jan var tillbaka vid åttatiden på kvällen.
Så den dan kunde jag bara stryka ur almanackan.

Lördag morgon upp kl 06:00, ner till frukost, bussen går 7:15 till Turin,
jag mådde något bättre.
Vi var på svenskarnas möte och på nordiska mötet. På det nordiska mötet så fick de som skulle tala väldigt lite tid på sig. Så han som pratade om GMO blev avklippt efter 5 minuter, jag kommer inte ihåg vad han heter. Så det var väl lite sisådär med det, tycker jag.
Ute i den stora hallen var det massa människor från olika länder som visade upp och sålde sina smycken, skor, hantverk av alla de slag. Det var en salig blandning av folk, färger och vackra människor. Det var ju fokus på ursprungsbefolkning och många hade fått ekonomisk hjälp för att kunna åka till Terra Madre. Främst från Afrika och Asien vad jag förstår.



Efter vi hade ätit lunch så blev det en tur in på Salon del Gusto. Jag säger bara det himmel vad stort och massa utställare från hela Italien och från många andra länder.
Det var säkert över 1000 utställare!
På söndagen var det ner till Turin igen och på kvällen kl 19 var det avslutningsceremoni. Den var också spännande och intressant, bl. a var den indiska kvinnan Vandana Shiva med och pratade. Hon arbetar mycket för att sätta fokus på Monsanto,

det stora företaget som sysslar med GMO bl.a.

Avslutningen höll på till ca 23:00, sen skulle alla slussas tillbaka till sina hotell. Vi hade ju inte hunnit med någon middag på kvällen, så alla fick en påse med lite sallad, bröd, en kaka och en flaska vatten. Man kan ju bara tänka sig all logistik bakom det arrangemanget.
Vi var tillbaka till hotellet ganska sent på natten.



Måndag morgon startade vi vår tågresa hem.
Vi åkte över Frankrike, Luxemburg, Belgien, Tyskland och Danmark.

Pga av strejk i Frankrike så fick vi ta tåget till Paris för att komma till Nancy, där vi skulle övernatta. Vi hade ca 20 minuter på oss för tågbyte i Paris, dessutom skulle vi till en annan station. Vi rusade ut för att få tag på en taxi, efter lite besvär så lyckades vi. Jag visade taxichauffören biljetten så han såg vilken tid tåget gick och vilken station vi skulle till. Han visslade till och sen var det järnet genom Paris, vi hade ungefär en kvart på oss. Tåget skulle avgå 20:12 och vi var framme på stationen 20:01, sen virrade vi runt en stund innan vi hittade vårat tåg till Nancy, men vi hann med!!! Så vi har varit i Paris i ca 20 minuter.


Nästa övernattning var i Liège i Belgien, på kvällen lyckades vi hitta en riktigt fin gourmetrestaurang. Där intog vi en god trerättersmeny.
På morgonen var det tåget vidare genom Tyskland med några byten. Från Hamburg till Puttgarden blev det strul igen, det visade sig att tåget inte kunde köra på färjan. Tekniska problem! Alla fick kliva av tåget och gå på färjan, i Rödby fick vi kliva på ett nytt tåg. Vad händer då, jo det blir naturligtvis försenat, för framför oss går ett tåg som inte kan köra så fort. Vi har 10 minuter på oss att byta tåg i Köpenhamn till Falkenberg.



Det sprack, vi var över 20 minuter sena när vi kom till Köpenhamn. Jaha vad gör vi nu, ska vi övernatta här, känndes inget vidare.
Vi tog oss till Malmö först efter vi hade ringt till Johanna för att be henna kolla vilka tåg som gick. Det slutade med att vi hamnade i Halmstad kl 00:56 och snälla Johanna kom och hämtade oss.


Vi kom i alla fall hem vilket var skönt eftersom vi skulle åka till Stockholm på fredagen för att fira Elvins ett års dag.


Det är vad jag kallar en resa det.

1 kommentar:

  1. Jamen verkligen - de e en resa de som ni gjort. Spännande berättelse du delar med dej om er tågluffarfärd lite wild and crazy...
    Kramen från Britt-Inger

    SvaraRadera